Resebloggar från Travellerspoint

Angkor What?!

sunny 30 °C

Från Koh Chang hade vi köpt biljetter mot Siem Reap, det skulle ta 11 h med buss. Efter att ha släpat våra grejer längs stranden eftersom det inte fanns någon väg till hotellet vi bodde på, väntade vi utanför 7/11 på den minibuss som skulle ta oss till Kambodjanska gränsen.

Koh_chang_020.jpg
Koh_chang_019.jpg
Fint, men det fanns ingen väg till Rock Sand Resort.

En glad kambodjan eller thailändare, troligen thai p.g.a det runda ansiktet, kom strax och plockade upp oss i sin buss med rosa skinnsäten. Resan gick väldigt smidigt, men hade många stopp. Bland annat hämtade vi upp en tjej från kaliforninen som hade ändrat sin biljett från "visa-run" (att man åker över gränsen, förnyar visumet och åker tillbaka) till att åka hela vägen till Siem Reap. Hon hade blivit dumpad på en bensinstation mitt ute i ingenstans med de lugnande orden "don't worry, my brother pick you up in one or two hours". Vilket han ju också gjorde, det var ju tur!!

Väl vid gränsen stannade vi en timme på Kambodjanska Visumkontoret, där vi fick lämna ifrån oss våra pass och sedan åka därifrån utan att få tillbaks dem. De fyra svenska pensionärerna som satt bredvid oss var också lite oroliga över det där med passen... Fem minuter senare stannade vi vid den riktiga gränsen, den där passen kollas och man får skriva i papper om sitt hälsotillstånd, att man inte hostat, nysit, haft diarré, huvudvärk eller feber och lite annat. Vi hade lätt kunnat pricka av ett par punkter på listan, men markerade rutan "None" med ett stort kryss. Vem vill sitta i kambodjans karantän? Även foto och fingeravtryck dokumenteras. En kambodjansk guide gav oss våra pass tillbaka och en briefing om hur hela apparaten skulle fungera. Det var tre checkpoints som skulle passeras och hade man inga pengar med sig skulle man ta ut det nu. Valutan är ett kapitel för sig. I vår reseguide står att man använder dollar, enligt gränsguiden är dollar inte längre förstahandsvaluta och om man använder den blir man straffad med HÖGA avgifter. Ändå är det dollar i bankomaterna. Enligt honom skulle bath vara det bästa att ta ut för att sedan växla till nationella valutan riel. I praktiken kan vi nu tala om att dollar funkar bäst, då alla notor och priser alltid anges i dollar och vill man betala i riel får man be om en omräkning och kursen varierar från 1 USD=3800 till 1 USD=4200. Tur att vi börjar bli vana vid valutaomräkningar, för det är inte kambodjanerna själva. Följande utspelade sig i Angkor Wat:

Försäljare vill sälja PolPot-boken "I kill my mother"

Malin:
- Har du ingen guidebok?
- 10 dollar. (70 kr)
- I riel?
- 35000 (8.75 USD, 61.25 kr, 343 thaibaht)
Kompiskambodjan lägger sig i och säger förskräckt att det är ju bara 8 dollar!!!!
Malin:
-I baht då?
- 1000 baht! (250 kr)
- Är du inte klok! Aldrig!
- Ok. 9 dollar, 36000 riel.

Till slut blev det ju ändå rätt... På hostelet räknade de också fel, så en försynt kille kom in på vårt dorm och påpekade att han räknade fel... sa 2 dollar för lite. Ni kan betala det sen. Snart kom han tillbaka och frågade om vi kanske ändå kan betala nu? Snälla? 2 dollar i det här landet är mycket... till exempel 4 öl. På krogen, inte i affären. Eller fyra fruitshakes, eller 6 liter vatten.

Koh_chang_115.jpg
Siem Reap Hostel

Resan genom kambodja till Siem Reap gick sedan över förväntan, fin väg och hastigheten var något över de 40 km/h vi blivit varnade för.

Igår, tidigt så in i helsike, gav vi oss iväg till Angkor Wat för att se soluppgången. Tuktuken väntade utanför hostelet kl 05.00. Det var mörkt och kallt och hade det lyst lite julljus och adventsljusstakar hade vi kommit i riktigt julmysmode.

Siem_reap_015.jpg

Väl framme försökte vi hänga på någon guidad grupp med ficklampor, för att inte falla över alla trappsteg och murar som lurar i mörkret. Detta slutade med att vi fann oss själva med att stå och lyssna på en japansk guide. Fail. Det var bara att knalla vidare på egen hand... eller ja, vi var ju inte ensamma direkt. Solen gick så småningom upp och vi tog en miljon bilder på Angkor Wats svarta konturer. Vi slutade när byggställningarna började synas och gick då vidare in i templet.

Siem_reap_049.jpg
Koh_chang_054.jpg

Åt sedan en gigantisk american pancake med banan, hos Miss Lily, shop no 9. Miss Lily hade raggat upp oss redan när vi precis äntrat templet och förfört oss med sin enastående engelska. Hon kan inte varit mer än 16 och var precis som alla ungdomar i Kambodja väldigt duktig på både försäljning och det engelska språket.

Koh_chang_085.jpg
Blå-keps-gruppen i Bayontemplet. Man vill ju inte komma bort...

Siem_reap_046.jpg
Angkor Wat

Tuktukmannen tog oss vidare till Angkor Tom, Bayon, Elephant Terrace, Ta Prohm m.m. Varje gång han släppte av oss avtalade vi en ny tid och plats. En gång hittade vi honom nästan inte. Då hade han somnat i en hängmatta, bakom ett träd.

Siem_reap_079.jpg
Siem_reap_084.jpg
Koh_chang_074.jpg
Koh_chang_091.jpg
Till slut måste man göra nåt, inte bara kolla på stenen. Och framför allt inte bara fota stenen.

Siem_reap_085.jpg
Angkor Tom. Ett av alla de ansikten som från templets torn bevakar staden i alla väderstrecken.

Siem_reap_067.jpg
Demoner på bron till Södra Ingången i Angkor Tom. De höll i en sjuhövdad orm. Andra broräcket pryddes av gudarna som gjorde samma sak, och detta tillsammans skulle symbolisera samhörigheten mellan gudarna och folket.

Siem_reap_115.jpg
I Ta Phrom spelades Tomb Raider in. Man har beslutat att låta Ta Phrom vara orört, som det var när det hittades på 1800-talet. Därav de gigantiska träden som växer hej vilt.

Visst, som ni ser, templen är häftiga... men det är jäkligt mycket sten. Har man varit där sedan klockan 05 är det lagom att åka hem vid 12-tiden, vilket vi gjorde. Vi hoppas att tuktukmannen gjorde detsamma.

Efter ett par timmars sömn vaknade vi med tomma kurrande magar. Vi åt på mexikanska I Vivo och blev så mätta att vi fick gå tillbaka hem och lägga oss. Malin ville kräkas och sa saker som att hon minsann aldrig skulle äta mer i hela sitt liv. Jättemätt. Puh.

Koh_chang_117.jpg

Tillslut kände vi att vi var tvungna att ta tag i oss själva och gå ut och gå en sväng. Vi kollade lite i affärer, köpte lite julklappar (hemligt!!) och tillslut kände vi att en glass kanske inte skulle sitta fel! Vilken glass sen! Kambodjas bästa, lätt! Kvällen slutade med ett par 1.50-dollarsdrinkar, peoplespotting och shaking på klubben med fyndiga namnet "Angkor What?"

Idag har vi göttat oss och tagit det lugnt. Surfat för 75 cent i timmen och köpt kryddor och khmergodis. Efter mycket om och men har vi nu bestämt oss för att utesluta Laos ur resplanen. För mycket pengar, för kort tid. Drar istället till Bangkok för mer najs shopping och lyxboende. Vi sparade ju faktiskt flera tusen på att inte åka till Laos!! Kolla in hemsidan www.princepalace.co.th, där vi för 200 kr pp/natt. I en svit.

Ursäkta den massiva novellen, men erkänn, ni gillar det! Dessutom ska vi ju nu vara instängda på shoppingmalls i tre dagar, så håll till godo!

Puss & Kram

Författat av Malin-Mia 02:34 Arkiverat i Kambodja

EpostinläggFacebookStumbleUpon

Innehåll

Kommentarer

Hejsan!
Kändes bara självklart att kommentera på detta inlägg men vet inte riktigt vad jag ska skriva. Ser iaf riktigt fint ut i soluppgången! Härligt med glass!!! och gott.
Helt klart värt att inte stressa i onödan, ni har ju semester! Ni två och shopping i Bangkok, kan tänka mig att ni kommer göra bra ifrån er! Det finns grymma marknader med kläder, väskor ja ni vet, i Bangkok, missa inte dem!
Kramkram
NinaKrönmarkd

av Nina

Bra val att hoppa fem dagar med tubing;) Boendet som ni har bokat i Bangkok ser helt sjukt bra ut, hoppas det är högt upp så ni får lite utsikt också. Haha, om ni blev så mätta kanske ni förstår hur mätt jag var efter matlagningen på koh Chang :P
Hoppas ni hittar bra shopping och inte köper mer än ni får med er hem:)

Massa kramar!
Daniel

av Daniel

Oj vilket tempel och ja-vad mkt sten. Hoppas ni inte behövde gå i alla stentrapporna. Ni borde ha spelat in er egen variant av Tomb Raider. Ni hade bara behövt köpa ett svart linne och ett lårhölster!

Kramkram

av Vendela

Oj vilket hotell!!!! Ett sånt man vågar lämna värdesaker på rummet, på.

av Vendela

Comments on this blog entry are now closed to non-Travellerspoint members. You can still leave a comment if you are a member of Travellerspoint.

Skriv dina Travellerspoint login upplysningar här

( Vad är detta? )

Om du ännu inte är medlem av Travellerspoint, kan du anmäla dig gratis.

Anmäl dig till Travellerspoint